Dom där hästarna!

I måndags sket vi i alla måsten och saker vi egentligen skulle göra och drog till stallet med lillasyster. 

Milo som aldrig ens varit i närheten av en häst förstod direkt vad det handlade om. På med hjälmen och sen upp på hästryggen

Han var inte det minsta rädd. När det var dags för en lite snabbare gångart än skritt så släppte han tyglarna, flinade och bara följde med. Hur cool som helst!

Melvin skulle minsann inte rida själv. Men efter ett varv var han varm i kläderna och fixade hästen galant.

Det är mammas pojkar det!

En stor äng att springa omkring på. Gissa om han var nöjd!

Juli var såklart med i stallet även han, och låg i vagnen och sparkade och njöt av vädret.

Att borra in näsan i en sommarvarm häst-mule kan ju va bland den godaste doften som finns!

Jag började rida när jag var sex och höll i princip på tills Melvin kom.

Jag saknar det som fan, och en vacker dag ska jag ta upp ridandet igen.

En som förmodligen är jävligt nöjd över att jag inte rider är Daniel.

Trots att vi tvättat oss, bytt kläder och gjort allt i vår makt för att utplåna minsta lilla spår av häst, såg han ut såhär efter 10 minuter med oss i bilen.

Jäjä man kan inte behaga alla!

Puss på dig Angilja!

 Det skulle hånglas rejält med öppen mun och allt...