Han blir helt galen när han inte får som han vill. Eller förresten så räcker det med att ta upp honom ur sängen på morgonen så är det igång. Han skriker o skriker o skriker och inget hjälper. Till slut har han glömt bort varför han tjuter och då tjuter han för det. Detta har pågått ett par dagar, men tack o lov bara när vi är här hemma (peppar peppar).
Jäjä det är väl bara och gilla läget?
Hej 1.5 års-trots! Du är så ovälkommen!
Här ser han inte så tjutig ut iaf...
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar