Förmodligen världens sämsta tvåårsdag...

Tyvärr så har nog Milo haft just det. När jag hade hämtat honom från dagmamman och vi skulle gå upp för trappan här hemma så snubblar Milo till. Han håller mig i handen och självklart släpper jag inte för att undvika att han ska slå i ansiktet. Vad händer? Armbågen hoppar ur led. Igen!
Det var bara att ringa hem pappan som fick åka till akuten med en förtvivlat ledsen Milo.
Klockan 15.10 åkte dom. 19.15 kom dom tillbaka. Fyra timmars väntande, UTAN någon som helst smärtlindring! Förstår ni?! F Y R A timmar av smärta! När väl läkaren kom var armen tillrätta på tio sekunder. Jag är så förbannad så jag vill tjuta!
Som tur var väntade gäster och paket hemma, och en sockerspeedad tvååring somnar nog ganska så gott alldeles strax, trots att det inte riktigt blev som vi tänkt.







Malin