Jag ser fortfarande ut e x a k t som när jag klev ur sängen i morse! Verkligen ingen vacker syn. Den lilla sjuklingen är fortfarande hängig och extremt ledsen emellanåt. Han ska vara på mig hela tiden. Han har fasiken flyttat in på mig. Äter på mig gör han också
Jag får liksom lite panik på att inte kunna göra något. Sätter jag honom i gåstolen-wääää! På golvet-wäääää! Sängen-wäääää! Tur att pappan snart kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar