I kväll har vi varit och klämt och känt och framförallt luktat på henne. Söta ungen. Bebisdoft är utan tvekan den ljuvligaste doften!
Ija blev plötsligt ganska så stor...
Jag kände dock att bebisar inte är så bra för mig. Det där jagskullekunnatänkamigensisådärsjuåttaungar-suget jag har, och som aldrig verkar försvinna, blev liksom inte mindre. Snarare tvärt om. Fast det sa jag inte till min kille. Han skulle bli lite lätt matt och trött på mig då nämligen...Dock är jag väldigt nöjd nu. Men om ett par år eller så...
Tänk att Milo var lika liten som Ija är nu, när Ija blev till.
Tiden går fort när man har roligt hörrni!
I morgon kväll är det VO-joggen och Melvin ska vara med och springa. Den bästa hejarklacken kommer han att ha, och "hijja Bläm-Blä, hijja Bläm-Blä" lär höras över hela området!
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar