Jodå!

Solen skiner och det är sommar igen. Dock har Milo och jag spenderat förmiddagen på barnmottagningen. Men hela helgen ska tydligen va fin så vi lär hinna med det också.

I kväll blir det häng med bästa flickorna. Komma iväg och bara vara Malin för ett par timmar. Mat, skvaller och skratt. Lovely! Mina killar får ha grabbhäng här hemma.

Njut av solen hörrni. Själv tänker jag nu försöka få en timmas sömn. Att bara sova sammanlagt två timmar på en natt är inte riktigt min grej vettni.

Skickat från min iphone 4

Mina korvar 

Dom är så fina dom där två. Dom bästa såklart. Full fart hela tiden och bilden är så typisk dom. Inte ens framför kameran kan dom va stilla.
Dom har sitt eget språk. En titt på varann räcker för att dom största leendena ska visa sig. Dom är varandras idoler. Det Melvin gör ska Milo också göra, både på gott och ont.

Melvin har alltid varit så förståndig och snusförnuftig. Smart, snäll och väldigt omtänksam. Han är en exemplarisk unge. Sen har han sina perioder också kan jag lova! Men det går ändå att diskutera med honom på ett bra sätt.
Han har börjat spela innebandy och är så stolt över sig själv. Det han längtar mest till just nu är att få börja skolan.
Fina stora korv!

Milo är den gladaste ungen som finns.
Okomplicerad och helt vild. Han är på precis allt och har han fått syn på något han vill ha bryr han sig inte om vad eller vem som står i vägen. Lilla ångvälten...
Han börjar bli en liten minimänniska på riktigt nu. Han förstår liksom vad vi säger. Ska vi byta blöjan går han till toaletten. På kvällen när jag frågar om han vill ha lella går han ut till köket. Ska vi äta mat går han till sin stol och försöker klättra upp (farligt).
I går när jag sa att vi skulle torka näsan sprang han in på toaletten och hämtade papper och torkade sig. Visserligen mest på kinden, men ändå.

Har jag lyckats med något här i livet så är det mina barn, med hjälp av deras pappor såklart. Verkligen!
Om några månader kommer en ny korv att finnas i vår familj. Och med dom bästa storebröderna man kan tänka sig, kommer även den ungen bli alldeles perfekt.

Snälla snälla snälla!

Håll en tumme!
Täääääck!

Skickat från min iphone 4

Jag ger upp!

I dag är en såndär dag då allt känns bläää. Eller inte allt. Mest den här jävla hopplösa jakten på en annan lägenhet. Ska man behöva knacka dörr på potentiella lägenheter och snällt fråga om dom som bor där kan tänka sig att flytta? Seriöst? Hur svårt ska det va? Tydligen omöjligt!
Wäääääääääääääääääääää!

Tur jag ska på dejt idag så jag får annat att tänka på!

Skit! Skit! Skit!

Skickat från min iphone 4

Pinsamt tidigt!

I går hände något som inte har hänt sen jag var väldigt liten. Klockan 19 gick jag o la mig.

Det var helt fruktansvärt nödvändigt. Skönt var det också. 

 Jag hade järnbrist när både Melvin och Milo låg i magen, men det här...

Kanske beror på att man inte kan vila på samma sätt nu som man "ska" göra när man är gravid. 

Min ettåring vill liksom inte vara så stilla i vaket tillstånd. Inte femåringen heller för den delen.

Men jag har ju bara en sisådär 17-18 veckor kvar (och där var jag tvungen o kolla på min mobil app för att se vilken vecka jag är i. Om jag har bra koll? Sådär va?). 

Den stora är hemma med magont idag. Jag hoppas innerligt att det bara är varahemmamedmammasjukan som slagit till. Maginfluensan som härjar överallt har vi redan haft, försöker jag intala mig i alla fall.

På tal om den stora så har han börjat spela innebandy. Han är bäst på´t dessutom.

Ikväll är det någon slags klubbkväll på Intersport, så klubba, skor och glasögon ska inhandlas.

Milo fick ju sin snygga väska som han (?) önskat

När jag ändå sitter här vid datorn kan jag ju passa på och visa upp dom snyggaste barnen ever!

Helt meningslöst inlägg men när jag ändå hade datorn framme måste jag ju liksom passa på.

Tacka vet jag mobil bloggning. 

Lite tråkigare för er. Mycket smidigare för mig.

Dr McDreamy och dom där andra...

Vi har bott här i 11/2 år. Under dom åren har vi haft ett ganska skralt tv-utbud kan man säga. 1,2,4,6 och barnkanalen. That's it! Nu verkar det som att vi lyckats få till den där antennen som saknats för att vi ska kunna se alla dom andra kanalerna vi faktiskt betalar för. Har jag saknat vissa program. Jo men visst. Samtidigt konstaterar jag att det kommit ännu fler konstiga program. Pinsamma program och även helt idiotiska program.
Sen finns det ju dom som jag bara älskar. Greys, Desperate och andra smaskigheter som man blir beroende av bara man tänker på't. Jag slår vad om att lagom när jag kommit in i handlingen igen och blivit beroende, så ballar antenn fan ur. Min tur liksom!

Ska jag börja titta på TV igen måste jag nog rota fram mina gamla glasögon. Egentligen borde jag nog skaffa nya. Annars kan jag ju alltid låna Daniels. Jag ser inte ett skit i dom visserligen, men blir jag lika snygg i dom som Milo är så känns det ändå ok.

Kalas!

Vi har haft lite kalas för Milo idag. Igen. Det fin fina Mini kånken finns nu i hans ägo och två snygga pymmisar. Vi tackar och bockar!
Kalas är tröttsamt. 18.15 tog Milo sin snutte i handen, gick till sovrumsdörren och klargjorde klart o tydligt att han ville sova. Bara o lyda mini bossen då.

Nu ska jag gå o dra något gammalt över mig. Hej!

Skickat från min iphone 4