Kl 17: Vi vinkar hej då till pappan som åker iväg med grabbarna på fiskeresa (dvs dricka alldeles för mycket alkohol med likasinnade).
Kl 18: Stora går ut och leker. Mellan får på sig pyjamas och dom vanliga kvällsrutinerna påbörjas. Mini sover
Kl 18.30: Mellan lägger sig utan problem som vanligt.
Kl 18.40: Mellan blir plötsligt vansinnig inne i sängen, samtidigt vaknar mini och är detsamma.
18.45: WÄÄÄÄ från båda
18.50: fortfarande WÄÄÄÄÄÄ från båda
19.00: Ytterdörren slits upp och in kommer stora och tjuter och säger att han har slagit sig och tror att han ska dö. Det kommer blooood! WÄÄÄÄÄ från alla barnen.
19.15: Mellan har lugnat ner sig och träter bara lite inifrån sitt rum. Mini är tyst sålänge han får va i famnen. Stora är hysterisk och kan inte sluta titta på köttsåret (ja faktiskt. Ser ut och göra precis SVINont!) samtidigt som jag försöker få honom lugn så att inte mellan ska börja igen.
Nu kl 19.48: Mellan och mini sover. Stora är inte lika hysterisk och börjar nu tro på mig när jag säger att han faktiskt kommer överleva...
Det har gått 2 timmar och 45 minuter sen han åkte, men det känns som en hel jävla evighet till torsdag kväll, då pappan kommer hem igen!
Malin
Det är knappt så jag törs att skriva det Malin men när jag läst det här och jag hör att det är tyst från ovanvåningen där dom enormt stora *läs nästan vuxna barnen/tonåringarna* spelar tvspel och fnittrar lite på sin höjd så skänker jag dig en tanke...;-)
SvaraRaderaTröstkram på dig =)