Alla är vi ju olika!

Jag tycker tex det har varit förjävla trök med regnet som har vräkt ner precis hela dagen!
Melvin och massa andra barn på hans skola tycker det är svinkul med regn hela dagen, för då blir det såndär härlig lera som man kan rulla sig i?!?!



Bilden gör inte rättvisa till hur han egentligen såg ut kan jag säga!
Han ville inte ens ta på sig jackan när vi skulle gå hem. Men jag förklarade att man faktiskt får skylla sig själv att jacka och byxor ser ut som dom gör om man väljer att rulla runt i lera!
Han hade inte så mycket att säga emot då, fast givetvis var han tvungen att vara tjurig hela vägen hem ändå.
Dessutom hade en stackars fröken fått stått och tvättat x antal jackor och byxor på sin lunch, men Melvin tyckte inte att hans kläder var i behov av det...

Förutom det lilla psykbrytet jag fick då jag fick se Melvins kläder så har dagen varit ganska lugn.
Den där dejten jag hade planerat fick bokas av då Milo kräktes igen. Även att jag vet att det inte är magsjuka, utan att det beror på andra saker, känns det fel att träffa folk med en unge som kräkts. Jag som bestämt att den här hösten inte skulle bli som förra årets, då sjukdomarna avlöste varann.
Men frågar man Milo hur han mår så får man alltid ett -"bra mamma" till svar.




Sen måste jag ju berätta att den lille ungen i familjen fått sin första tand! Jag hade liksom gett upp hoppet om det och börjat se en framtid med en tandlös unge som skulle få livnära sig på soppor och sånt! Men icke då! Nästan 10 månader gammal och ett litet risgryn i munnen. Så sött så jag dör lite faktiskt.

Malin