Jävligt envis!

Milo är nog det mest envisa bäbisbarnet någonsin.

Har nu fått låna en bröstpump,tack Linda, har pumpat ut en skvätt.

Daniel sätter sig tillrätta i soffan med ungen på armen och kör in flaskan i munnen. Milo blir vansinnig och vägrar tutta. Det som lyckats komma in i munnen spottas ut, och han vrålar som en tok. 

Jag trodde att det skulle gå alldeles utmärkt när det var min mjölk, samma mjölk som han äter x antal gånger/dygn. Men nej då! 

Jag blir lite läs mycket uppgiven, eftersom jag verkligen inte vill ha med honom i morgon. Dels för att han har sina rutiner här hemma och bara somnar i sin säng. Dels för att jag vet att han kommer vara supergnällig och inte komma till ro, men även för att jag vill komma hemifrån och baravaramalin. Sitta i lugn och ro med vänner utan att behöva tänka på sövning, amning och bajs!

Tycker du jag är ego? Men tyck det då!

Sen Milo kom den 13/9-10 har jag varit ifrån honom max tre timmar. Både han, jag och Daniel behöver´t.

Nu har jag gnällt färdigt, och Vickan, jag förstår nu vad du menar med bröstvårtorna... Jag blev livrädd och fick ångest ett tag. Nu börjar dom bli normala igen. Jisses!

Mammor med barn har varit här på fm. Dagen har gått jävligt fort och det är något hela tiden.

Jag hinner inte ens läsa blogg-inlägg färdigt på en gång. Jag börjar läsa, sen är det Milo som vill något eller så kommer jag på något jag glömt göra. Fixar det och sätter mig och läser igen. Samma sak händer igen och så fortsätter det. Så om ni ser att jag varit inne hos er typ tio gånger på en och samma dag så beror det inte på att jag stalkar er eller att ni skriver så fruktansvärt intressanta inlägg så jag måste läsa dom 10 gånger. 

Jag ser fram emot morgondagen. Helt mycket!