script src='http://connect.facebook.net/en_US/all.js#xfbml=1' type='text/javascript'/>

tisdag 1 mars 2011

Hjälp igen!

Melvin har varit på sin öppna förskola idag, och Milo och jag har varit på vår.
Melvin och jag var där minst en gång i veckan när han var liten. Då var det så många mammor man kände och som man umgicks med. Nu är det ganska många okända ansikten för mig, vilket gör att det inte riktigt känns på samma sätt. Men några kända ansikten är det ju i alla fall, så det gillas.



Nu till något helt annat, nämligen det här med amning...
Det är verkligen super bra, smidigt, nyttigt och allt sånt och jag är överlycklig över att jag kan amma mitt barn.
Morgon och kväll äter Milo gröt, så alltså är två amningsmål borta.
Sen brukar han få lite burkmat samtidigt som vi äter middag ca 16.30, mest för att få äta i lugn och ro om jag ska vara ärlig, men också för att han ska vänja sig vid mat och tycka det är gott.
Dagarna känner jag att vi fått in en bra rutin på, men på nätterna äts det ju både nu och sju.
Hur ska man göra där???
Jag vet att han är så pass stor så att han inte behöver äta på natten. Jag har sagt det till honom gaaaanska många gånger men han bryr sig inte ett skit. Ska man ta ett par skriknätter och vägra låta honom amma? Blir han inte hungrig av allt skrikande då? Hade det handlat om mat 1-2 ggr på natten hade jag inte brytt mig ett dugg. Men att behöva amma 4-5 gånger på en natt känns sådär. 
Med Melvin behövde jag inte by mig för han ammade en gång på natten och sen slutade han själv när han var sju månader. Jag känner att det inte kommer bli lika lätt med den här korven...
Hur gör man? Ge mig tips.

Jag vet ju hur bra ni är så  jag förväntar mig många svar.
Tack!

2 kommentarer:

  1. Jag har det likadant. Och velar fram och tillbaka. Men jag tror jag kommer skita i att gör anåt åt det. Och fortsätta sova kasst. Det är ju min bebis. Och jag känner att han blir stor för fort. Lite ångest, jaa! Näe, så han får fortsätta äta när han vill. Jag får väl sova när jag blir pensionär eller nåt.

    SvaraRadera
  2. I ena stunden tänker jag att han måste sluta äta så mycket på nätterna, och i andra stunden så tycker jag att jag härser upp mig för en skitsak. Klart ungen ska få äta?! Fast skönt att få sova lite bättre på natten...
    Ja du hör ju hur jag håller på :) Det löser sig nog precis som allt annat skulle jag tro.

    SvaraRadera