Klockan 9.30 klev Milo och jag utanför dörren och spatserade bort till Linda och William. Mamma och bäbis häng av den bästa sorten kan man säga. Stålande sol och nästan ingen blåst. På hemvägen blåste det desto mer. Över Slip-bron (ni från Viken vet vilken jag menar) höll jag på att inte ta mig framåt. Jag fick verkligen ta i as mycket för att komma någonstans. Bra träning för övrigt...
Milo kan pussas. Alltså på riktigt. Om jag säger " Får mamma en puss" så vänder han huvudet mot mig och öppnar munnen. Det blir väldigt blöta pussar men ack så goda.
Det är så häftigt när man märker att dom börjar förstå vad man säger.
Sen är det ju inte lika häftigt när dom förstår vad man säger, men låtsats som dom inte fattar ett skit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar